Att vi
inte får reda på allt som händer i världen är ett ofrånkomligt faktum. Vad av
alla de katastrofer, underverk, mingelbilder, nygifta c-kändisar, sportresultat
och missnöjda hundägare som finns i världen vi får reda på är upp till
medierna. Det är medierna som väljer vad vi ska tala om. Det är medierna som
väljer vem vi ska jubla åt. Det är medierna som väljer vad vi ska demonstrera
emot. Även om jag kanske tar resonemanget till sin spets och överdriver en
aning är det ändå i viss mån så verkligheten ser ut.
Den
nyhet jag fiskat upp ur nyhetsrapportering från denna vecka är de händelser som
skett på internatskolan Lundsberg. Kort sammanfattat har skolinspektionen
stängt skolan efter det att elever skadats i samband med en insparksritual. Det
finns en tradition av pennalism på skolan och denna händelse bekräftade de
farhågor skolinspektionen haft sedan tidigare. En grupp äldre elever brände två
yngre elever med strykjärn som bestraffning för att den ene av de yngre
eleverna talat illa om ett elevhem på skolan.
Därefter
har skolan hunnit stängas och, på måndagen, öppnas på nytt. En ny rektor har
tillträtt och hela skolans styrelse har ställt sina platser till förfogande.
Det har
rapporterats friskt om detta och jag förstår varför. En av de sakerna som
lockar läsare mest är kända människor. Detta går att läsa om i vår kursbok, Reporter, och i Bengt Johanssons studie
i politisk kommunikation. I en undersökning som han skriver om som genomfördes
på JMG svarade hela 88 procent att en nyhet blir intressant för publiken om den
handlar om viktiga personer. Även om nyheten om Lundsberg inte handlar om några
viktiga personer i sig finns det en koppling mellan Lundsberg och människor som
många känner till. Exempelvis har Prins Carl Philip gått på skolan. Monarker,
och deras avkomma, ges ofta stor uppmärksamhet av de svenska medierna.
I och
med att det är en konflikt som har skett – någon har blivit skadad- ökar också
nyhetsvärdet kraftigt. Konflikter lockar läsare och ger på så vis den
ekonomiska vinst de flesta(om inte alla) chefredaktörer söker.
Jag tror
också att det finns ett värde i själva nyheten. Detta är en händelse som anses
viktigt för oss läsare att ta del av. Dels handlar det om en av Sveriges mest
omskrivna skolor och dels gör de diskussioner angående friskolor som funnits
att värdet och intresset för nyheten ökar.
Håkan
Hvitfeldts tio punkter för vad som kännetecknar en nyhet är användbar för att
se varför händelserna på Lundsberg fått stort medialt utrymme. Att det
finns en koppling till elitpersoner har jag redan diskuterat. Dessutom
utspelade sig just denna händelse (nyhet) under kort tid. Däremot har det under
långt tid funnits intentioner på att liknande kränkningar funnits på skolan. Det
gör att jag kan bocka av också den punkten. Det finns negativa inslag såsom
mobbing, pennalism och att en skola stängs. Det faktum att Lundsberg ligger
relativt centralt i Sverige gör också att nyhetens värde ökar.
Sammanfattningsvis kan jag förstå varför händelserna på
Lundsberg fått så stort utrymme i våra medier. Nyheten är både intressant och
viktigt. Att folk dessutom har råkat illa ut i nyheten gör att den ”förtjänar”
sin plats på de svenska mediernas förstasida.
USA får pga. sin makt och särställning i västvärlden stor
medial uppmärksamhet. En nyhet som bekräftar denna regel är den som
publicerades på Svenska Dagbladets hemsida idag. Artikeln finns att läsa här: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/flera-doda-i-attack-mot-usa-konsulat_8514172.svd
Det som skett är att det amerikanska konsulatet i
Afghanistan attackerats av upprorsmän och en självmordsbombare. Nyheten blir
större här i Sverige i och med att attacken var riktat mot en amerikansk beskickning.
Eftersom vi står kulturmässigt närmre USA än Afghanistan uppmärksammas
händelser i Afghanistan mer om det är amerikaner inblandat.
Genom att använda Björn Hägers formel VINKELN förstår man varför detta blivit en nyhet.
Nyheten är viktig eftersom människor både dödats och blivit
skadade i den. Minst tre personer har avlidit och 17 personer har rapporterats
skadade. De döda och skadade ligger långt från oss både geografiskt och
kulturellt. Det är en av anledningarna till att nyheten ”bara” resulterade i en
artikel.
En aspekt som sänker nyhetsvärdet för nyhet är att det inte
är ovanligt med skadade och döda i Afghanistan. Hade händelse skett mot det
amerikanska konsulatet i Portugal hade nyheten varit mer icke-normal. Detta hade
höjt nyhetsvärdet ytterligare.
Avståndet är som jag tidigare var inne på något som gör att
denna nyhet inte får större utrymme. Afghanistan är långt bort och vi svenskar
intresserar oss generellt inte jättemycket av det som händer där. Däremot gör
kopplingen till USA att nyheten blir intressantare. USA är nära oss och ges
alltid stor uppmärksamhet.
Att det är en konflikt som har skett råder det inga tvivel
om. Människor har dött och därmed har bevisligen en konflikt ägt rum. Denna nyhet
kan också ses som en konflikt mellan väst- och arabvärlden. Det USA-motstånd
som finns, och länge har funnits, i mellanöstern visade sig än en gång.
I samband med Barack Obamas omskrivna besök i Stockholm har
bevakningen av USA:s ledare skjutit i höjden. Varje steg han tog på svensk mark
granskades och analyserades. Att den här nyheten kommer under samma tid kan
göra att den får ökad uppmärksamhet. I och med att vi är inne i USA-bevakningen
kan man fortsätta på det spåret och berätta om denna attack i Afghanistan. Det
återfinns dock inga elitpersoner i själva nyheten och det gör att dess
nyhetsvärde minskar.
Nyheten är både lättbegriplig och ny. Den har ett enkelt och
tydligt innehåll som är lätt att förstå.
Den här nyheten möter de flesta av kraven för att kunna
kvalificera sig som nyhet. Jag tycker den genom sin USA-vinkling blir
intressant för oss svenskar. Samtidigt känns det orättvist att det är det
amerikanska konsulatet som får rubrik och uppmärksamhet när det var afghaner
som skadades. Tyvärr är verkligheten inte alltid det mest intressanta.
Det du har skrivit är intressant att läsa och texten flyter bra, vilket gör att den är lätta att läsa. Jag tycker att du har kopplat in många bra nyhetsvärderingsteorier.
SvaraRaderaDu har gjort en enkel sammanfattning av "Lundsbergnyheten" så att man kan förstå vad det handlar om utan ha läst hela nyhetsartikeln, sedan har du fått med många viktiga teorier om hur man har värderat den här nyheten. Du har uppmärksammat två olika typer av nyheter vilket gör att du får större utrymmer för teoretiska perspektiv. Jag tycker om att du har förklarat varför det är så att nyheten är riktad mot USA för oss som bor i Sverige och inte mot Afghanistan dör förödelsen var värst. Som sagt, intressant och välskrivet och bra koppligt till teorier. Jag har egentligen ingenting att klaga på.
/Maria Söderberg
Jag tycker att du beskriver och tydliggör korrelationen mellan nyheterna som vi ser i svensk media och teorin bakom nyhetsvärdering på ett bra och övertygande sätt. Jag tycker också att det verkar som att du har ett bra grepp om teorin i kurslitteraturen. Du skriver sakligt och tycker att du genomgående håller dig trogen till dina tankar.
SvaraRaderaJag skulle dock vara intresserad av att höra hur du förklarade de nyheter som faktiskt inte faller in i den teoretiska mallen som beskrivs i kurslitteraturen - för nog finns det väl nyheter som inte innefattas av kriteria såsom kända personer och geografisk närhet? I i synnerhet dagstidningarna finns nyheter som inte bara baseras på vad vi som läsare vill läsa, utan också vad redaktörerna anser att vi borde läsa. Detta kan handla om exempelvis den desperata situationen i ett visst land, en situation och ett land som man annars sällan läser om. Dagstidningar har förstås andra förutsättningar och mål än kvällstidningarna, som i mångt och mycket är lösnummerbaserade.
Mycket bra inlägg.
/Georges Josef
Två bra exempel på nyhetsvärdering - Lundsberg och Afghanistan. Bra kopplingar till relevant litteratur. God analys.
SvaraRadera/Gary